Bandura (albert)
. Modellintlärning / Observationsinlärning
Banduras mest kända experiment är följande: Han filmade en kvinnlig student som slog en docka med en liten hammare medan hon ropade skällsord. Filmen visades upp för ett antal förskolebarn, som upprepade det som de hade sett på film. Efter ett antal liknande experiment, kunde han dra slutsatser om de olika steg som var involverade i modellinlärningsprocessen.
Uppmärksamhet – Om du skall kunna lära dig någonting måste du vara uppmärksam. Allt sådant som stör uppmärksamheten, bland annat trötthet, sjukdom, nervositet m.m. leder till att du kommer att lära dig mindre. Modellen som används är också av betydelse. En modell som drar uppmärksamheten till sig är bättre, allt från fysiska markörer till status och prestige.
Kvarhållande i minnet – förmågan att minnas det du har uppmärksammat, är också av betydelse för modellinlärningen. Människor brukar hålla det som de har sett i minnet via inre bilder och
Motorisk reproduktion – Förmågan att översätta det som du kommer ihåg i faktiskt beteende. Du måste alltså kunna reproducera beteendet. Vår förmåga att imitera ett beteende förbättras också med erfarenhet. Vår förmåga förbättras även när vi bara föreställer oss att vi gör någonting.
Motivation – är också viktig. Du måste ha en god anledning till att reproducera ett beteende. Bandura tar upp ett antal skäl, bland annat tidigare betingning, utlovad och vikarierande förstärkning. Han menar dock att sådana saker inte så mycket orsakar beteende men de visar snarare vad man har lärt sig. Som motiv till inlärning kan även negativ förstärkning användas, bland annat tidigare straff, hot om straff eller vikarierande straff. Bandura anser dock inte att straff inte är så bra att användas som förstärkning av ett beteende (1).
Banduras mest kända experiment är följande: Han filmade en kvinnlig student som slog en docka med en liten hammare medan hon ropade skällsord. Filmen visades upp för ett antal förskolebarn, som upprepade det som de hade sett på film. Efter ett antal liknande experiment, kunde han dra slutsatser om de olika steg som var involverade i modellinlärningsprocessen.
Uppmärksamhet – Om du skall kunna lära dig någonting måste du vara uppmärksam. Allt sådant som stör uppmärksamheten, bland annat trötthet, sjukdom, nervositet m.m. leder till att du kommer att lära dig mindre. Modellen som används är också av betydelse. En modell som drar uppmärksamheten till sig är bättre, allt från fysiska markörer till status och prestige.
Kvarhållande i minnet – förmågan att minnas det du har uppmärksammat, är också av betydelse för modellinlärningen. Människor brukar hålla det som de har sett i minnet via inre bilder och
Motorisk reproduktion – Förmågan att översätta det som du kommer ihåg i faktiskt beteende. Du måste alltså kunna reproducera beteendet. Vår förmåga att imitera ett beteende förbättras också med erfarenhet. Vår förmåga förbättras även när vi bara föreställer oss att vi gör någonting.
Motivation – är också viktig. Du måste ha en god anledning till att reproducera ett beteende. Bandura tar upp ett antal skäl, bland annat tidigare betingning, utlovad och vikarierande förstärkning. Han menar dock att sådana saker inte så mycket orsakar beteende men de visar snarare vad man har lärt sig. Som motiv till inlärning kan även negativ förstärkning användas, bland annat tidigare straff, hot om straff eller vikarierande straff. Bandura anser dock inte att straff inte är så bra att användas som förstärkning av ett beteende (1).